I vardagsrummet har vi bara målat om väggarna. En fondvägg som är brun.
tisdag 3 februari 2009
Stugliv i Kobdalis
I vardagsrummet har vi bara målat om väggarna. En fondvägg som är brun.
måndag 12 januari 2009
Renoveringsplaner!!!!
Jag älskar att planera för renoveringar!!! Men som alltid blir det många på en gång. Allt hör liksom ihop. Sonen ska få sitt rum omtapetserat och få dit vettig förvaring. En säng gavel, hyllor, lampor mm. Då måste vi få bort lite grejer från hans rum. Som en soffa, tv, skrivbord...... Så då tänkte vi att, kanske vi skulle gör om lekrummet på nedre plan till ett tvspels rum!!!! Jag är redan less att sitta å titta när både han OCH pappan i huset sitter å spelar lego starwars hela kvällarna. Men för att kunna göra iårdning i fd lekrummet så måste vi få igång våran tvättstuga. Vi har haft vattenskada i källaren där våran tvättsstuga befann sig, så nu agerar lekrummet tvättstuga/klipprum/föråd/lekrum/städskåp/hundmatförvaring...... Ett stort JÄVLA skrotrum helt enkelt. Det blir lite som katten på råttan effekten. Jag ska i alla fall börja med att fara till IKEA nästa fredag. Barnens dagis är stängt, så då tar mamma ledigt så vi kan besöka mammas dagis i stället!! Sonen längtar lika mycket som mig. Han har varit me mig å tittat på tapeter å har valt en döskalle tapet. (hoppas den är kvar) Den trånar han efter, sen har jag vid ett svagt ögonblick lovat honnom ett kuddrum. Det var jag själv ganska sugen på tills jag tog reda på vad det skulle kosta. MULTUM! Men sagt är sagt. Roligt kommer det att bli. Och dokumenterat kommer det att bli. Vi ses!!!
fredag 9 januari 2009
Försenade julbilder
Önskar kunna gå en fotokurs snart. Jag förtjänar inte att äga en så bra karera.
Vi hade nytt pynt för året som var inhandlat på ikea. Men jag upptäckte först när granen skulle kläs att inga stroppar var inknytna. Så me två stampande barn på var sida om mig knöt jag fisketråd för glatta livet. Orutin.
"Titta så många paket mamma!!! Är dom till oss?"
lördag 3 januari 2009
Julafton!
fredag 26 december 2008
Stålt som en tupp...
Våran son är kanske likt alla andra barn både modig och feg. Men på Dagis stora julfest i kyrkan visade han stort mod. När det började närma sig lucia frågade jag honom vad han ville vara på deras luciatåg. Jag försöker och vill verkligen vara könsneutral, tydligen har jag lyckats, för han ville vara just lucia. "Då fixar jag det" sa jag. Men jag känner ju min pojk och vet att han inte alltid turs stå för sina val. Även han känner att det är lite ovanligt med pojklucior. Kronan var inställd på rätt storlek och pyntad med rött glitter. Klänningen struken och fållad.... men nånstans kännde jag att om han fegar ur så måste han ju få ett alternativ. Så jag smusslade med mig hans pepparkaksdräkt från förra året, just in case. Jag följde med mina barn till omklädningsrummet, även flickan var med i tåget. Men i den här storyn hamnar hon lite i skymundan. Jag hjälpte dem med sina kläder. Flickan in i sin pepparkaks klänning, som varit en favorit senaste veckan. Å grabben in i klänningen.... "mamma jag vill inte vara lucia längre" Ståltheten veknade å jag försökte mig på en övertalning utan vidare framgång. Fram med pepparkakan, å jaja nu matchar ju barnen varandra i alla fall... det blir fina bilder.... tänk possitivt. Jag gick in i salen till barnens pappa, (min sambo) och berättade i besvikelse att han bangade. Vi väntade och väntade och väntade.... å när tåget kommer in så kommer han hand i hand med en annan pojklucia. I sista sekund har han ångrat sig!!! Fröknarna på med krona och lucialinne!!! Vilken hårding!!! Likt sin far gillar han inte att stå i rampljuset men modig var han ändå. Här är resultatet.
onsdag 10 december 2008
Min senaste renovering
torsdag 4 december 2008
Ny start!!
Äntligen har jag tagit steget att börja blogga. Ni kommer att få ha överseende med min stavning och mina meningsammansättningar, jag är inte den bästa på det. Men kanske blir jag bättre efter ett tags bloggande. Min blogg kommer att innehålla inredning, dagliga äventyr kanske lite mode, eller rättare sagt bristen på mode på mig. Vi får se vart det bär...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)